Tänk att vår unge redan är två veckor gammal! Det känns som det var igår dom där skickliga typerna med skärinstrument bökade runt innanför min bukhinna och grävde fram en grönblålila liten smurf med inbyggd stjärngossestrut (ja, han hade så trots att det blev kejsarsnitt, han gjorde ju sitt bästa att försöka ta sig ut den vanliga vägen :)
Vi kommer nog aldrig glömma den synen jag och Niklas - när läkarna glatt tjoandes och grattandes höll honom över skynket. Vi var inte alls lika förtjusta som de, snarare skräckslagna :) Jag blev inte direkt mer begeistrad heller när barnmorskan (som var världens gulligaste och bara ville väl!) tryckte upp det skrikande stackars barnet i ansiktet på mig där jag låg och skakade okontrollerat, jag började till och med må illa. Japp, sådana känslor var det som stormade över en - inget gulligull här inte!
Men det ändrades snabbt när Niklas fick hålla gossebarnet och när jag fick se dem tillsammans föll allt på plats. Jag brukar säga att Niklas blev pappa många timmar innan jag blev mamma! :)
 |
| Är han inte lite lik Brolle? ;) |
 |
| Än sitter håret kvar ... :) |
4 kommentarer:
Sötnos! Och vilken kalufs! =)
Han är vacker som en sommardag!
åååh det lilla penntrollet! <3
Haru kolla rektet baki satt han int ha'n svans stomp!
Kram från världens stoltaste Morfar!!
Skicka en kommentar