Amos, Idalisa och Karin har nu varit tillsammans nästan en vecka (Junie var också med några spridda dagar!) i sträck då flickornas dagis är stängt. Det är få förunnat att ha familjen så nära så man kan låta barnen växa upp tillsammans och även om det vissa stunder varit väldigt påfrestande med två tvååringar och en tre och ett halvt-åring så är det en fröjd att se när de leker snällt tillsammans!
Nu väntar jag mest otåligt på ultraljud och Söderut-resa till veckan! Det ska bli otroligt skönt att få bekräftat vilken månad den lilla överraskningen hade tänkt titta ut.
Jag väntar också på att en speciell valpkull ska födas, det känns som om tiken varit dräktig hela förbaskade sommaren. Tålamod är ju inte min starka sida som sagt...
1 kommentar:
Härliga bilder med roliga vinklar och underbara objekt. Jag tycker mig höra skratten ända hit.
Äntligen är vi ensamma i huset och kan återgå till normala rutiner igen.
Saknar er och hoppas snart få möta er igen. Sköt väl om och ä rädd om I!
Offan!
Skicka en kommentar