VAB-vana och surväder ...

Nu börjar man "vänja" sig vid det här med vård av sjukt barn. Första gångerna hade jag nästan ångest, vilket är helt befängt för det är klart ungen ska slippa vara på dagis om han är hängig! Ändå är han så go och glad trots öronont och lite feber, de är så tappra barnen.

Jag har med råge tagit igen mig också idag, bara legat på soffan och slumrat, läst böcker och myst. Stackars hundarna var väl inte superförtjusta men så är det ibland. 

Jag är hiskeligt trött, på mycket. På ond rygg mestadels, men jag är verkligen inte heller van att bli begränsad fysiskt eller att ha ont någonstans så jag ska försöka rycka upp mig och lägga gnällspiken åt sidan. Det är mycket som hänger över mig också, sådär som det är ibland, mycket jag vill ha ordnat innan lillebror dyker upp. Det är bara det att orken sinar, hälften blir gjort... Usch.

"Om inte hunden får vara vid bordet får
väl jag sitta på golvet" :)

(Mobilbilder genom Instagram:)

Vilken tur vi har som har sådan hjälp av våra familjer, både på min och Niklas sida. Jag har lämnat Amos både hos min syster och mina föräldrar i uppåt tre dagar för att vi båda måste jobba. Han mår hur bra som helst hos dem och det är aldrig några problem med att åka! Och vilken ynnest det är; att kusinerna får växa upp så tajt med varandra, alla fem (snart sex) stycken. Och att Amos får chansen att umgås så pass mycket med sina ungdomliga morföräldrar, och att jag också får umgås med dem de gånger jag hämtar/lämnar av honom :) 
Också helt fantastiska "gammelmoster" Karin och hennes Uffe och resten av familjen har hjälpt till enormt med att hämta Amos på dagis och passat honom när våra arbetspass krockat, utan dem hade vardagen varit betydligt besvärligare! Hjärta dom!

Uttråkade stackare ...

Nu har jag iallafall ansökt om havandeskapspenning hos Försäkringskassan fast jag från början av denna graviditet tänkt att jag kanske kunde jobbat hela vägen fram till BF, men med tanke på att jag varken kan eller bör bära glasbackar, bilbatterier, sopsäckar etc, etc så skulle då ändå min stackars arbetsgivare behöva betala någon som bara stod och rullade tummarna ;) 

Nu ska jag försöka bestämma mig för om jag ska orka släpa med mig hundarna till klubben och träna en liten sväng i regnet eller bara gå en runda i skogen ...