tokigangel

Idag är Amos på dagis och jag och Henning får främmande av Therese och hennes hundar om en stund. Jag hade planerat för att baka bullar imorse men upptäckte när jag kom hem från dagislämningen att jag hade för lite vetemjöl! Eftersom jag påbörjat projektet var jag ju tvungen att slutföra det så jag hällde i både dinkel och durumvete och se! det fungerade faktiskt också även om de blev lite stabbiga. Men med en halv korv mandelmassa och en deciliter florsocker så blir det mesta gott ;)

Hum...

Äta på händerna är populärt!

Henning växer i rasande fart! Nu är han vaken mycket mer under dygnet och kan både le och fäkta med armar och ben. Amos är världens gulligaste storebror och kramar och klappar på Henning så fort man kommer åt. När jag hämtar honom på dagis står han beskyddande bredvid babyskyddet medan de andra barnen flockas omkring dem. Amos tycker det är kul - jag tycker det är skitjobbigt och har egentligen lust att skrika LÅT BLI för det är förbannat vad de ska peta i ögon och dra i hår och typ sätta sig på honom. Får de inte lära sig att vara försiktiga med andra individer hemma? En del av dem iallafall tycker man borde fått den vägledningen... Men om man inte kan prata är det okej att rivas och slitas och slåss enligt vissa pedagoger. Nej förlåt! "Okej" var kanske fel ord, men frågan är om det ens görs något åt det. 
Man kan ju diskutera det i all evinnerlighet och ja, barn kan vara otäcka med varandra och jag tror inte mitt barn är en ängel, inte alls, men vi försöker visa honom att man är försiktig med andra - både människor och djur. Där går säkert mina och Niklas handlingar isär; han skulle göra allt för att undvika bråk medan jag förmodligen skulle hetta till och svara på samma låga sätt!
Henning äter som en häst och måste snart gå upp en storlek igen, härligt! Han har till och från problem med magen så man får skumpa och vyssja och greja någon timme, annars är han för det mesta tillfreds och hur go som helst!

Fina tulipper från Cilla!

Blåöga :)

Jättemysigt hos morfar,
även om det inte ser ut så :)

Vårt nygamla köksbord!
Nu ska jag bara måla kökssoffan
och Amos tripptrappstol ...

I måndags var vi till veterinären med Jura för en svullnad på hennes ben och svaret från röntgen var dessvärre inget positivt så nu väntar vi på svar från en specialist för att utröna hennes framtid :( Hela besöket tog nästan tre timmar och Niklas och pojkarna var med hela tiden och de skötte sig så otroligt bra! Även Jura var cool och tog det hela med ro och nyfikenhet... Jag försöker inte tänka på det värsta och leva som vanligt men naturligtvis så ligger det och pyr där bak i huvudet, vad händer om det inte går att göra något åt?