Fast det i fredags kändes som en hel evighet tills jag skulle få ta av mig BH:n (för det är det bästa som finns) och sjunka ner bredvid den febrige (mmm, värme!) sambon och tomstirra på televisionen ... Men nu är vi där. Nu jobbar jag en helg till, kortpass, sen ska jag vila mig i form till Dagen D. Skööööööönt!
Kvällen tillbringades i Malin och Linnéas sällskap. Alla tre har vi unghundar så det blev mycket passivitetsträning, inkallningar, lite däng, svordomar, lycka, koppelstret och ja - you name it! Alla tre mattarna var nöjda med hundarna efter tre leriga timmar. Fiva som bott hos Linnéa knappa en vecka har gjort enorma framsteg och var dessutom mycket mer lyhörd för hundspråk än matte trodde! Malin fick en aha-upplevelse efter fyrtiofem minuters kämp om hur man går i kopplet, jag älskar sånt - när någon hittar en lösning liksom!
Och jag är stolt över lakritsräven som faktiskt inte går bananas fastän vi har en tik i nära höglöp med oss, han tjusas lite och rycks gärna med, men han lyssnar ögonblickligen och blir inte fanatisk som hanhundar kan bli. Duktig idiot! :)
 |
| Vackert var det i skogen ... |
 |
| Typisk Oban-uppsyn <3 |
 |
| Skrik & Panik (fast tvärtom) |
 |
| Tuva fick mycket stryk idag :) Först av mig, sen av Tia och sen av en taggtråd två gånger! (Hon klarade sig oskadd ur hela turbulenten :) |
Jag hörde om en vargattack och googlade lite och slås varje gång över hur folk reagerar på detta med vargar! Va! Tänk att människor tror de har ensamrätt på jorden ... Jag förlorar mycket hellre mitt liv till ett rovdjur (och då har jag björnfrossa) än till någon människopsykopat, det skulle iallafall kännas värdigt. Det finns verkligen ingenting på denna jord som skrämmer mig mer än andra människor, vi är väl förmodligen det mest ohyggliga som drabbat denna planet.
Någon hade kommenterat under artikeln jag läste med: "Vem behöver vargar år 2011?"
Det går ju inte ens att sätta sig in i den personens sjuka hjärna ...
Men usch, till något trevligare: Vår varmvattenberedare har hur mycket hett vatten som helst så jag ska unna mig en långdusch med ljuvlig hårinpackning. Gnatt!
5 kommentarer:
det var en ljuvligt jobbig promenad! Idag kan jag inte använda mina händer och har träningsvärk och blåmärken på hela kroppen.
Om det ens va vargar, tycker folk har väääldigt svårt att se skillnad!
När får man komma och kolla in Oban (och Tia förstås) då?
Kram Challis
Kommer du ihåg när Grim rymt och ryktet gick på byn att det fanns en varg på nyhemmanet!!
Ja, visst är det tragiskt att människan tycker att hon är smartare än alla andra djur här på jorden - och ändå är vi det enda släktet som gör allt vi kan för att fördärva planeten vi bor på....
Trots detta föds en gnutta hopp om framtiden i hjärtat när man ser det kärleksfulla och naturliga samspelet mellan Karins oförstörda lilla själ och husdjuren som hon växer upp med. Kanske blir hennes generation lite klokare än vår.
Varg problemet är inte så lätt som om vi ska ha varg eller inte. Det kan tyckas självklart att vi ska ha varg, och det går nog bra att uttrycka sig "jag dör hellre" när man vet att det inte blir så. Sanningen torde bli en annan då din, dina hundar har blivit uppätna/sönderrivna av en varg, och du vet nästa gång du går där med en hund riskerar du livet på den med.
Kamphundar och Mårdhundar har inget berättigande, enligt vilken lag då? Rovdjur har ett biologiskt berättigande vare sig det är däggdjur eller rovfåglar. Men inte till vilket pris som helst. det förstår man när man blir drabbad.
För mig är tanken att de som bor och verkar i de här miljöerna måste också själva få bestämma över vad som skall finnas där. Jag tror inte stockholmarna skulle acceptera att vi skulle avgöra deras boende och trafikmiljö. Men att stadsbor och fantaster ska få bestämma vår jakt och viltbestånd är helt i sin ordning. Jag skulle verkligen vilja ändra på det!
Ha det gott och ta väl vara på er.
Opportunisten dubbelmorfar!
S.G.T.
Skicka en kommentar