Niklas väntas hem från övning och som den väldresserade sambo han är ska han stanna för på macken och inhandla diverse godsaker. Ja, man kan ju liksom inte bara sluta tvärt med gotta när man ätit det var och varannan dag under graviditeten, eller hur? ;)
Vi måste ju fira att ongen varit hos oss i tre hela veckor nu! <3
Idag har han varit exemplarisk min son, sovit, jollrat och ätit som en liten skogshuggare! Han flirtade med Anna-Karin och Jocke som kommit för att uppvakta och bjöd på ett riktigt brett leende, sedan sov han lydigt så vi hann prata och fika. Han sov sig dessutom igenom offroad-promenaden trots att han ibland flög som en vante där i vagnen ;)
Jag var också väldigt nöjd med promenaden! Jag har ju haft problem med höften så trots att jag är helt återställd efter snitt och bröstinflammationer så har jag inte kunnat motionera som jag vill, men ikväll kunde jag trampa på rejält så svetten bröt fram på ryggen minsann! (Nu behövs det ju inte särskilt mycket med tanke på hur dålig kondis jag har :) Nu är det inget allvarligt, någon slags ischiasliknande smärta, men det tar mycket ork och energi, jag tycker väldigt synd om människor med konstant värk - huga!
 |
| So serious! "Hähä, jag bara skoja'!" |
 |
| Jag flyttade över en massa bilder till den externa hårddisken idag och hittade den här gamla bilden på liten Oban <3 |
Vad kan en måndag erbjuda en mammaledig då?
Jo, vi ska faktiskt gå ner "på byn" och inhandla diverse användbara prylar, blandannat en babysitter och lite kläder till föräldrarna, min garderob har sinat då jag använt många av plaggen under graviditeten. Men nu - chips och lokkalelo!
3 kommentarer:
Vad härligt att du kan börja motionera igen!!! =)
sweet mother of god!! Vad vacker han är pöjken er! <3 Jag vill påminna donnan om att inte bara amos är 3 veckor utan att det också ENDAST ÄR 3 veckor sedan din kropp genomgick den största ansträngningen den någonsin kommer att genomgå! Det kan ta upp till ett ÅR innan den är helt återställd! Så det så :)
M
Åhh tänk att Monkeyfooten redan är tre veckor!! Det går fasen fort ju! Sötongen med så mycket hår :) Skönt att du kan börja röra din kropp igen, inge vidare med krämpor. Jag är en människa med noll smärtgräns, en sån som klagar om man fått skavsår alt en sticka i fingret. Can't handle it! Men du är ju stark där inombords :) Kram
Skicka en kommentar