Inoff. freestyletävling!

Efter att ha blivit etta i godisklassen i freestyle tog jag och Tia en promenad tillsammans med två gamla gymnasiekompisar och boxer-Zäta innan vi avnjöt en picknick på SBHK:s gräsmatta. När vi kom hem igen bankade huvudet friskt naturligtvis men tablett efter tablett hjälpte inte alls. Nu, efter att ha inhandlat TVÅ magiska tabletter för 99:- på apoteket och en promenad längst vattnet är huvudvärken borta! Prisa Zumo! Nu får vi se hur länge de hjälper. Niklas höll på att bli oppäten på kvällspromenaden, myggen är som fan på hans blod. Kanske för att det är kungligt?
Lite sol har jag fått lapat idag tack och lov för imorgon ska jag jobba heeela dagen. Och på måndag tar jag och Tia bussen till Viksjö för att gå i djupa skogar, jag längtas!

Nu till sängen som båda två vill kasta ut genom fönstret. Ena vaknar med ryggvärk och den andre med axlar som gått ur led. Den duger bara till en sak nu och det kan man göra på andra ställen om fantasin tillåter. Det besvärliga är ju att en ny madrass kostar pengar och snål som man är vill man ju lägga dem på annat.

Solong! /A

En perfekt söndag!

Jag och Fina tog oss några timmar i djupa skogar idag innan vi satte oss med skräpmat på baksidan och njöt i det soliga vädret. Ibland är livet så jäkla underbart!
Eftermiddagen och kvällen tillbringades hos systeryster och jordens sötaste unge <3

Veckan som kommer är det sökträning, freestyleträning, träffagodavänner-date, skuffloppis och joggingturer på schemat. Kanske en tur till Viksjö oxå om det vill sig väl.

Imorgon när jag tillbringar min dag på jobbet håller jag tummar för en lyckad parning i stockholmstrakten och som resulterar i något svart vasstandat som eventuellt ska förgylla våra vardag till hösten! :)

Kelpiespecialen 2009 - Sundsvall.

Evallen-gäng med husmor ...

Tias mamma Lisa till höger med husse och
en tyvärr oskarp Yajja/Jajja (?) till vänster.

Tina är hundvakt ...

Jättetrevlig hanne som jag blev väääldigt förtjust i!

Cukids-hundar ... ?

Aussie Action's byäldste; Freja.

Strålande sol blandat med hagelskurar, gott fika och kelpisar i olika färger, åldrar och form. Spännande människor och tragglande engelska ...

Tia fick 1:a med HP och kritik man känner igen sedan förut. I jämförelse med Evallens brunbjörnar ser hon ut som ett rådjur och Lilly... ja, hon är ett streck. Men både jag och Linnéa var grymt stolta över våra solskensflickor som skötte sig exemplarisk och var tysta, vänliga och kelsjuka.

Tyvärr glömde jag katalogen på klubben så jag har inte riktigt koll på vilka hundarna är eller kan ge deras hela namn... :(

Nu med magen full av välförtjänt sushi och en trött hund ska jag städa hela lägenheten till beboligt skick och sedan jäsa i Finas soffa med en lättsam film. En perfekt lördagkväll!

Tillbaka i vardagen. Längtan efter ett eget hus blir djupare då man ha tillbringat kvällarna på en jättealtan och grillat gott eller rusat omkring som galningar på en jättegräsmatta. Fem rum är inte alls så mycket mer att städa än tre! Men det är såklart gott att vara hemma igen. Niklas har precis aktiverat vår hund genom att välta omkull en förpackning med små flaskor linsvätska och fått Tia att hämta varenda en till honom i soffan. Femton stycken allt som allt. Lilla servicehunden <3

Vi nu också bestämt oss för att försöka få barn. Ett särskilt barn alltså, men jag är lite osäker på vad hennes mamma säger om det, hon tycks gilla sitt barn väldigt mycket? För den här ungen är söt som socker, timid och blygsam men svarar vänligt på alla frågor och har ett förtjusande leende! Hon är den mest väluppfostrade unge jag någonsin träffat och verkar dessutom inte vara så dyr i drift. Men som sagt, jag gissar på att inget bud är stort nog. Men jag kan ju på sätt och vis förstå henne ...
Kanske man kan få gå på kurs hos denna människa om barnuppfostran för framtida bruk iallafall...?

Helgen som kommer är fullplanerat oplanerad. Ja, det är sant. Imorgon är det Kelpiespecialen halva dagen och Niklas åker till sin mamma med de sista grejorna som inte rymdes i flyttbilen. Hennes lägenhet är nu tack & lov urstädad och klar och vi kommer sakna oasen på Sveavägen. Men hur mysigt det stället än var spelar det inte ens i samma liga som den nya boplatsen! Ojoj, jag kan knappt vänta på att få föreviga landskapet på kort.
Jag vill också packa en ryggsäck och dra till skogs i några timmar och alnöstigarna är mitt mål. Om Fina är ledig ska jag tvinga med henne också, hähä.
Dessutom vill jag kela med min systerdotter några timmar och byta några ord med lillasyster. Sen är det några till besök och fikastunder på schemat som jag absolut inte vill missa.
Och sen de vanliga då som tvätta och städa ska ju klämmas in.
Jorasåatt ...

Inget direkt sommarväder idag och frusenlort som man är bylsar man ju på sig duktigt. Vi tog bilen till Petersvik, badade lite i havet och strosade i skogen. Tyvärr så vimlade det av både hundar och människor där idag så pejlen var på helspänn då Leia inte är hundraprocentig lös - än. Det resulterade i en lätt men ihållande huvudvärk *morr*. Jag har faktiskt städat nästan hela lägenheten grundligt, utom sovrummet där det är ett bombnedslag av kläder. Dessutom har jag ÄNTLIGEN målat klart byrån i hallen så nu är det bara knopparna kvar, någon som vet vad som skulle passa?
Jag har nog haft mer kontakt med folk per telefon på senaste tiden än jag någonsin hade innan jag tappade mobilen lustigt nog! Idag fick jag en liten stund med Elin också och jag längtar tills jag ska norrut och hälsa på.

På måndag flyttar Niklas mamma söderut, till ett rött litet hus med gigantisk trädgård, kantarellskogen runt hörnet och en kort liten promenad till stranden. Nu börjar det bli mer och mer påtagligt och jag inser hur mycket jag kommer sakna henne... Naturligtvis kommer vi hänga där så mycket vi kan, särsklit nu när Niklas lilla brorsdotter Freja bor nästan nästgårds. Men ändå, hon är inte en promenad bort längre ...

Nu har äntligen Niklas kommit innanför dörren så vi (läs: Niklas) ska ta och laga oss lite middag innan Kelpiespecial-mötet på MBHK. Chili con quorn står på menyn, mums!

Kroppsmåla.

Jag snodde utmaningen från Teija och visar "stolt" upp min tatuering på sidan av underbenet. En skorpion för oktober och en drake för 1984. Ja, fast att det egentligen är Råttans år behöver ingen veta.
Jag var nog arton för aldrig i livet att mina föräldrar skulle godkänt det innan och jag inspirerades av Mike Tysons kindbenstatuering och jag knåpade ihop den själv. Och ja förresten, jag gillar den än. (Som om jag skulle haft något val...)
Även nästa håller på att ta form, men det är svårt att få text och bild att passa ihop... Och bestämma sig var den ska sitta. Lyxproblem utan dess like.

Befrielse.

Lykke

Idag är jag inne på min tredje dag utan telefon. Det är en befrielse utan dess like, kan inte säga annat. Saknar den på bara mornarna för jag kan inte bestämma själv om eller hur länge jag ska snooza. Kanske man skulle skaffa sig en väckarklocka? En sån där gammal hederlig sak som hysteriskt skramlar av sängbordet och väcker resten av huset? Niklas skulle få svårt att hålla kvar vid sitt strålande morgonhumör iallafall.

I torsdags fick jag träffa Lykke! Det är det enda barn jag träffat som är en avbild av sin mor! Det är inte så att man nånsin kan tvivla på att det är hennes dotter ...

Nu åker jag snart mot jobbet och gör ett elvatimmars bland höga decibel och tusentals steg på räknar'n. Känns bra, min lördag är planerad och utstakad. Hur blir din?

Aggro.

Försöker skyla mitt gnällinlägg med några fina blomster, men de som inte är intresserade av stackars Angie's just idag alldeles miserabla humör kan sluta läsa nu.
Insåg efter långpromenaden att telefonen nog ligger någonstans mellan nacksta och södermalm så tappade jag totalt lusten att handla, måla och gå på kalas ikväll. Niklas säger att jag borde ha ett sådant där senilsnöre på den så jag kan hänga den runt halsen. Nu hade jag två saker att hålla reda på; mobil och nycklar. TVÅ saker! Har strosat omkring igen med hundarna i släptåg men inte en skymt. Jag skiter väl i själva plastbiten, men alla kontakter är förlorade och den kostade. Det sista jag vill lägga pengar på är en telefon! Det finns viktigare saker i livet tycker jag. SKIT.
Jag har inte fått ett jota gjort idag förutom att äta en mysig lunch med min underbara sambo och målat lite möbler, sedan däckade jag i soffan och har legat här sen dess.

Imorgon är en ny dag med nya tag. Right?
Jag ska åka till Johannedal imorgon och äntligen få träffa Lykke! <3
Och den tappra modern då också såklart :)

Överraskning ...

Reaktionen på overallen var större än skramlet vilket faktiskt förvånade. Trodde det skulle vara tvärtom ...

Spöken ...

Ganska långtråkig och det händer inte så mycket, men då kan man ju spola fram lite. Tanken på att leta fram och lära mig hur man klipper filmer är inte lockande just nu ...

Skönt att se att Tia KAN morska upp sig lite om hon behöver iallafall!

Avståndsleken ...

Det var väl inte så värst intressant, men hon gick fram och löjlade sig lite med figuranten. Och som den vallare hon är så la hon till lite smygande :D

Tias MH ...

... gick super, i våra ögon iallafall :)
Niklas filmade med sin telefon så det är inte absolut högsta kvalité men det kanske är bra så kan ni koncentrera på hunden och inte på den gröna filuren med för stora kläder.
Lägger opp filmerna en och en. Tar sådan tid och klockan är redan 09:00! Aaah.

Skramlet (en kätting som dras mot räfflad plåt) drog hos som en avlöning på, men kom snabbt tillbaka och med lite peppning så kunde hon ta "genvägen" igenom den. Puckohund<3