Sidor

onsdag 31 mars 2010

P-A-U-S!


Nu tar vi ett litet break på obestämd -men inte alltför lång- tid. Mycket som händer som jag måste få ordning på, jag har bara ingen aning om hur det ska gå till... (Men jag mår prima, så du behöver inte ringa ner mig nu pappsen! :) Du har systrarnas bloggar att följa!)

I'll be back!

fredag 26 mars 2010

Ännu mera bäbisar!


Ikväll hade jag äran att få närvara vid Ilandras valpning. Tre hannar (två svarta och en röd) och tre tikar ( två röda och en svart) blev det när det var klart. Jätteintressant och otroligt stort att se nya individer komma till världen! Ilandra kämpade och födde väl sista valpen halvt sovandes, stackarn.
Nu är det bara att vänta och se vad det blir av de små ligisterna! :)
Förutom all lärdom (Kicki är ett vandrande uppslagsverk) blev jag även bjuden på god mat och påskgodis i stora lass. Vid niotiden gjorde sig huvudet påmint men jag lyckades hindra det med piller så nu mår jag prima, något annat skulle inte gå med tanke på att det är min jobbhelg dessutom lönehelg och så ska det snöa. Jippi.

Men man får se allt som en utmaning så därför ska jag svida om och gömma mig under täcket :)

Kom precis på att jag beställde grejor från internet förra veckan och de har inte kommit ännu. Well, den här gången har jag pengarna kvar iallafall.
(Galghumorn är det som håller en uppe vare' va...)

torsdag 25 mars 2010

Halv åtta hos mig!

Cilla och charmtrollet Sigge
på Drakborgen i onsdags...



Mamma sms:ade att hon tyckte
Junie blivit smalare efter den
jobbiga förkylningen, men jag vet
inte jag...? :)



Junie och Matilda på Drakborgen i onsdags...


Halv åtta hos oss hemma på Åkersviksgatan sitter vi i soffan och jäser. Vi har precis varit och ätit på "kvarterskrogen" O'Learys, både varmrätt och efterrätt :)
Tia knaprar på sitt ben i godan ro faktiskt fast hon inte fått öst på något speciellt idag. Vi hade möte på Matfors BHK idag om den nya ungdoms/freestylekommittén och min framtida instruktörsutbildning. Jag hoppas kunna gå den i höst så jag kan gå samtidigt som Hanna och Lovikka och vi kan dra nytta av varandra under helgen! :) Sen skulle det vara jäkligt trevligt också.
Från tio till halv tre hängde vi på klubben och hann träna lite hund iallafall, men tyvärr när det är så j*kla kallt så blir det allra mest surr och hundarna tränas inte så mycket som man kanske hade planerat när man åkte ut...

Efter det
åkte vi på husvisning i Maland, en klar hit för dagen! Vi åkte dit med inställningen "man kan alltid kolla" och åkte därifrån med "där vill vi bo". Allt är nästintill tipptopp och vi fick en överväldigande hemma-känsla. Dessutom finns det ett mysigt litet härberge för hönsen! Och hundar och ungar kan jaga varandra över gården... *drömmer mig vidare*
Nu hoppas vi på att ingen annan vill ha det lika mycket som oss bara. Eller köper det framför näsan på oss.

Ilandra har fortfarande inte valpat och vi väntar med spänning på de små grynen som trängs där inne! Hon går tydligen lite upp och ner i temp men är tjock som en boll. Vi har beställt minst en svart tik och en svart hanne av utmärkt typ! Sen får vi se hur man fortsätter därifrån, för Kicki visade bilder på en valp efter Dewi idag och det spelar ingen roll hur bra kelpie är; cattledog har en sån jäääkla utstrålning!!

Nej, nu börjat Tia vandra runt vardagsrumsbordet så det är väl läge att plocka fram några köttbullar och påbörja något nytt. Jag blir vansinnig på att vi inte kommer nå längre med att stå med bakbenen mot en vägg, hon bara trampar med ena tassen mot väggen. Men det får bli en sak vi kan öva på mot tegelväggen på jobbet över lunchen. Nu ska jag ge mig på något nytt så det krävs mycket hjärna, men inte för avancerat så jag måste använda min... :)

tisdag 23 mars 2010

Avundsjukan.


Ibland (om jag inte tänker efter för noga) trivs jag ju ganska bra med min jobbsituation. Cheferna är de bästa man kan tänka sig och arbetskamraterna likaså. Men när jag lyssnar på Niklas som verkligen älskar sitt jobb blir jag halvt panikslagen och avundsjukan lurar bakom leendet. Inte så att jag missunnar honom det - aldrig! Herregud, att han är lycklig gynnar ju dessutom mig för då kan det dimpa ner någon sån där trevlig händelse som en shoppingdag, en utflykt eller rent av en kram i förbifarten. :)
Men tänk att varje dag få längta till sin arbetsplats! Tänk att aldrig gå och snegla på klockan och tycka den går olidligt sakta. Tänk att komma hem och ha en massa energi att göra annat!
Jag vantrivs inte på draken, det är en jättebra arbetsplats! Men jag är så urbota less på människor. Jag är aldrig mig själv i gästers närvaro utan det är det där påklistrade säljar-leendet och det suger verkligen musten ur mig! Jag är inte ett dugg intresserad av att pilla ur våtservetter ur kladdiga barnmatsburkar, skrapa tuggummin från brickornas undersidor eller torka kiss på 2500 kvm heltäckningsmatta.
"Service" är för mig ett smutsigt ord. Det existerar knappt längre. Ingen uppskattar det utan det är nästan alltid för lite, för dåligt och för oengagerat. Nu tycker jag att på det stället jag är nu, ÄR det verkligen tänkt att det ska vara så att barn och föräldrar ska vara nöjda när de går. Att de ska haft en rolig dag tillsammans och att de vill komma tillbaka. På de allra, allra flesta restauranger är service ett finare ord för att sälja. Det är såklart pengar som räknas och inte upplevelsen/maten som mest. Och jag är verkligen ingen säljare! Om ingen gillar det jag gillar skiter väl jag i det. JAG vet att det är bra men jag vill inte propsa på andra det om de ändå inte vill lyssna.
Alltid finns det något att klaga på också. Och visst, så är det i säkert alla branscher, men jag orkar inte höra mer på folks alla dessa små petitesser! Det är ju min personlighet såklart, som ställer till det. Jag är ganska självupptagen och lägger endast energi på dem som jag bryr mig om. Det är väl därför jag är så dålig på namn, för att personen i fråga helt enkelt inte intresserar mig egentligen? Kan det vara så?
Det tål att spekuleras kring i evighet. Men jag är klar över att jag verkligen måste lägga av med det här innan det tar kål på mig helt. Och såhär nära en förändring som jag är nu var det tre år sedan sist... Det kommer ta tid, men det kommer göra mig lycklig och definitivt till en bättre människa! För det här kan jag faktiskt bli bra på.

Imorgon ska vi på visning på ön med alnar igen. Jag är inte upp över öronen förälskad den här gången och bra är väl det för det kommer väl inte sluta under en och en halv miljon antar jag... Men titta kan man ju alltid göra.

Imorgon är också en annan dag.

måndag 22 mars 2010

Så var det inte så mycket tid kvar...



...av den här måndagskvällen som jag tänkt tillbringa framför nätet. Niklas har kommit hem från sitt självförsvarsläger och är helt fanatisk så datorn har varit opptagen med filmer där folk slår varandra i magen. Men jag kunde läsa läxan vi fått på utbildningen framför Hundviskaren och hann ta en prommis med Tia.
Så detta inlägg blir inte roligare än såhär, för nu ska jag krypa ner under täcket! Bilderna är från i helgen då mamma bjöd på godaste pajen och marängsvisch med hemmagjorda maränger - MMMMMM, som Junie brukar säga. Den översta är på min raraste lilla mormor och hennes näst äldsta ohängda barnbarn.

G'natt!

fredag 19 mars 2010

Kärleksfulla lappar ...


Idag när jag kom hem från jobbet fann jag inte mindre än tre lappar på hallbänken! Jag visste att N skulle hem efter jobbet för att packa innan grabbarna hämtade upp honom för vidarefärd söderut så jag hade lämnat en liten gullegull lapp att han skulle ha så kul i helgen och "jag älskar dig" betyder ju såklart egentligen "passa dig jävligt noga för att kolla åt någon annan", eller hur? :D
Tydligen hade Tomas och Leif hängt med in i vår röra och lämnat varsin lapp själv. Vad "puss på fjärilen" betyder har jag såklart ingen som helst aning om vad det betyder eftersom jag är en sådan där blyg liten viol. *hosta* Kan bara säga att det är i typisk Tomas-stil.

Nu har jag äntligen tagit mig i kragen och börjat röja upp här hemma. Dammsugaren har faktiskt fått en ny påse (lånad från jobbet) och även om Niklas dyrt och heligt lovat mig en ny får den här göra sitt sista jobb imorgonbitti. Soffan står också fortfarande kvar, men förhoppningsvis inte länge till.
På onsdag ska vi på en visning på Alnö, ett fräscht och fint litet hus på knappa miljonen. Jag tror naturligtvis inte att det kommer hålla sig så lågt, men hoppet är ju det sista som lämnar människan så vi hänger kvar ett tag till. Det skulle bara vara så skönt att få börja bo snart...

Imorgon efter jobbet åker jag till Viksjö för att slappa med familjen och det ska bli så skööönt! Jag ska traska på hårda skoterspår, dricka en flaska rött med mamma och jollra med lilla Karin.
På söndageftermiddagen styr jag och Tia kosan mot Matfors och instruktörsutbildningen. Byrackan våran är för övrigt i toppform! Hon har pälsat på sig ordentligt och den är riktigt tät och glänser som en blandning mellan koppar och choklad. Där under spelar muskler som Niklas tagit fram genom att kasta pinne efter pinne i vinterns meterdjupa snö. Dessutom är hon i riktigt bra tävlingsform, lätt att shejpa och vill jättemycket! Däremot har hon under löpet varit flåsig och haft svårt att hantera konflikter och krav i träningen, men sådant lär man ju sig av så.

Nej usch, tiden rinner iväg. Jag ska pumpa näsan med nässpray så locket för öronen försvinner och lägga en isbit mot min bråkande visdomstand, sedan ska jag släcka nästan alla lampor och med kelpien på fötterna läsa ut boken "Ljusfolket" som jag lånat av mamma och pappa. Godnatt!

tisdag 16 mars 2010

VARNING. Väldigt bittert inlägg.

Helt otroligt vad fort mitt humör kan svänga! Arbetsdagen har flutit på bra även om jag har en period där jag tycker jobbet tar alldeles för mycket energi igen. Men jag tränade med Tia på lunchen och svängde sedan förbi Sundsvalls City på väg hem för införskaffande av några pärmar (det krävs GOTT humör hos mig för att släpa mig till stan!) och sedan lagade jag middag i riktig husmorsanda. Idag kändes mörkret utanför dörren inte speciellt lockande så jag packade träningsväskan och trippade upp till järnvägsstationen med glad i kelpie i hälarna. Där finns en belyst liten grusparkering med staket som stänger ute lite trafikljud och vi tragglade igenom några av tvåans moment och så freestyle såklart.
Hemma igen fick husdjuret sitt kvällsmål och slafsar nu ner det grusiga golvet med lite slams från en tjurmuskel som det så fint heter. Eller SNOPP!! som de hade skrivit på prisetiketten på Arken. Jag såg framför mig hur de fnissande när de skrev ut den...
Detta är den enda kvällen den här veckan som jag har chans att städa. Vad tror ni händer då? Jo, dammsugarj*veln är proppfull och vi har inga påsar. Nu är det så att det finns inga påsar att köpa till fanskapet heller utan man måste beställa på nätet -en sort som dessutom inte passar riktigt- och de kostar flera hundra. Gnisslandes tänder satte jag mig på soffan i vardagsrummet för att lugna ner mig ett hekto. Och då slog nästa tanke mig: jag är så kräkless på den där soffan att den kommer förmodligen åka ut genom fönstret snart.
Dammsugaren står kvar mitt i sovrummet och där får den stå tills Niklas bär ut den till soprummet och kommer hem med en ny.

Vad är det med mörkret idag? Det trycker mig något förbaskat. Kanske jag borde gå och lägga mig. Mamma säger att man inte ska fundera på saker på natten och just nu känns minsta lilla grej som all världens orättvisor. Jag hade velat skriva ett långt inlägg om massa roliga saker som hänt sedan sist! Men med risk för att sota ner allt så sparar jag det tills en annan dag. Jag ska sätta mig och rensa papper istället. Det enda som kan få mig på bra humör en sådan här gång...

onsdag 3 mars 2010

Ett Foto I Timmen!

07:00-tiden
Sängen är så stor och ensam när husse är på utbildning! :'(
Men jag kan iallafall duscha så länge jag vill utan att
någon klagar...



08:00-tiden
Min garderob ser förskräcklig ut. Har jag sagt att jag
vill flytta och ha en walkincloset?
Tänk att man kan ha EN hund och ett trettiotal koppel...



09:00-tiden
Tia och jag skottar framför nödutgångarna
på Drakborgen. Att vara fastighetsansvarig har
sina fördelar! :)



10:00-tiden
Vi får roliga grejor med posten och skrattar gott!

11:00-tiden och 12:00-tiden går åt att
serva gäster och äta lite lunch...


13:00-tiden
Vi kastar lite boll och smyger på varann...


*bonusbild*


14:00-tiden
Vi tar en promenad runt plätten i Bergsåker,
men de breda promenadvägarna existerade
inte längre utan vi fick pulsa fram i knähög snö. *morr*



15:00-tiden
Tia har fått ett tuggben som luktar apa. Jag tar
några huvudvärkstabletter och lutar mig
tillbaka på de fina kuddarna jag ärvt efter farmor.
Det resulterade i en vila på TRE timmar!!
Vaknade av att chefen ringde som tur var...



19:00-tiden
Tar en promenad till Sjögatan med Tia och
köper hem sushi. Får världens blodsockerfall
på vägen hem och blir tvungen att trycka i mig
fyra bitar, sittandes på trottoaren.
Jag fick tunnelseende och blev
totalförvirrad.
PINSAMT!
Den sista biten kändes som ett maratonlopp
och jag var genomsvettig när jag kom hem.
Lite läskigt var det faktiskt, jag kunde lagt mig ner
och somnat på stället.



20:00-tiden
Vi tänder ett ljus för min väns hund.
Linnéa kommer förbi på kaffe med sin
flock och det resulterar i en sönderbiten
rosett (men vad gör det, jag har ju så många, HAHAHA)
och lite kissmarkeringar ;)




21:00-tiden
Lilly & Tia ...


22:00-tiden
Avslutar min dag med lite Victoria Stillwell
och puckade hundägare.
Imorgon är jag ledig!

tisdag 2 mars 2010

Exklusiva vimmelbilder från Neavita!


Hittar man ingen bäbis att bära på kan
man alltid ta en av hundarna som
dräller omkring...



OS-mössa jag fått av Ingelas svärmor!
OS är skit men den är ju hemskt fin...



Hur i hela friden blev vi så många?!
Från vänster: Tyghönan (lite för mycket vin ikväll), Morfar'n med Junie,
Världens sötaste Mamma, stora Lillebror, Lilla-yster, Storasyster med Bessa, Svåger
med Karin, Byäldsten/Medicinkvinnan Mormor, Spelemannen Morfar, Nisse, jag
och kelpieskräp.

Frånvarande: Ingelas Jimmy & Jons Paulina...


Ibland gick det hett till!
Men guuud, get a roooom.



Man blir sååå trött av att vara populär...




Woho! Kolla in Niklas sängkammarblick.
You've got me bejbi!




We Are The World

Fick precis reda på att det gjorts en remake på Lionel Richie's och Michael Jackson's kanonidé med låten
We Are The World
där ett åttiotal artister medverkar för Haitis offer,
denna i lite modernare tappning men minst lika bra och medryckande.
Jag får gåshud, klump i halsen, lyckokänsla
och blöta kinder när jag kollar på musikvideon.
I den nya tappningen är några av dagens största talanger med som Celine Dion,
Wycleaf Jean, Pink, Josh Groban, Toni Braxton bla!
Ändå är "orginalet" bäst och har stjärnor som Tina Turner,
Harry Belafonte, Billy Joel, Diana Ross, Stevie Wonder... jag
kan fortsätta och rabbla i evighet för den ena har
vackrare röst än den andra! Jag ryser till och med när Bob Dylan
sjunger och det brukar annars vara av obehag...
Sen kan jag kan aldrig se mig mätt på
Bruce Springsteen's O-face, haha!
Tänk att någon faktiskt kläckt
idén att låta jordens mest begåvade röster
framföra en av världhistoriens bästa låtar!
Klicka på länken och NJUT!

1985

2010