En helt vanlig dag på jobbet ...

Ja ni, så här kan en förmiddag se ut på min arbetsplats! Varken moroten eller bilden är manipulerad och vi skrattade oss dubbelvikta. Föreviga den måste vi ju och DÅ dog vi nästan, Ulrikas min är ju verkligen helt oslagbar! (Facebook nästa!) Jag har slutat fnissa varje gång hon ringer, men folk måste tro att jag är vansinnigt förälskad för det går inte att hålla tillbaka ett leende. Tänk vad lite som kan få en att skratta men vad bra man mår av det. Och vad bra man mår av arbetskamrater. Iallafall så bra som mina.

Det var på landet ...

... det var där jag fann'ett.
Hemmet med stort H, värmen, de käraste och lugnet.
Kort & intensivt men ack så givande. Mitt Viksjö. Undrar om man skulle ta och göra en fotobok om den lilla, lilla byn mitt i ingenting? Det ska jag.

Fyra timmar på hunddagiset bland kullsyskon, kennelsyskon och vänner. Puh! Tia hade även varit på tvåtimmars promenad och jag hade jobbat sedan 08:00. Trötta var vi är vi kom hem så efter en varm dusch packade vi in oss i hussedoftande täcke och slumrade i soffan. Mysigt!
Några hundra foton blev det och inget som gick att ha kvar utom de tre ovanför och de är ju av hög kvalité :) Söt som fan är de iallafall, systrarna. Lovikka valde dock att hålla avståndet, noga.

Imorgon åker vi ut till mamma & pappa & syskonen och får god, hemlagad mat och frisk luft!

Status Åkerviksgatan 7D klockan 19:56 ...

Tha Livingroom.
Kaos eller?
Lägg oxå märke till de uttråkade
husdjuren. Leia avskyr att vara hos oss,
förmodligen pågrund av att hon är skraj för att
ska fastna någonstans. Ser ni den supermoderna
mattan under Grisen? Den ska bli befordrad från byggarbetsplats-
matta till träningsmatta för freestyle. Det finns en liknande i
hallen och de kan vikas ihop och stoppas i garderoben och
snabbt plockas fram på aktivering inomhus krävs.

Matplatsen i köket.
Det kommer bli en lååång kväll ...

Här-lagar-man-mat-delen i köket.
Även klövjeväskor i en hög som hållits på att
packas i snart tre dagar ...

Crap.

Detta är vad fredagskvällen ska ägnas åt medan Niklas jobbar.
Jag hoppas jag kan lägga in en uppdatering, helst redan inatt,
på lite mer välstädade rum ...
Och visst ser det himla mysigt ut med en glödlampa mitt
i rummet som skär som blixtar genom skallen!

En helt vanlig söndag...

Finaste Tia som cattledog ...

Finaste hjärtat mitt ...

Finaste Fina ...

Finaste Lejjan vår ...

Finaste Robban vår ...

Och fina fisken ...
(Jag fick tillochme 2 st! Robban halade
visst upp några oxå men det gills inte.)

Att jag älskar söndagar är ju ingen hemlighet. Staden är liksom sömnig och tillfreds och alla vill njuta för sig själv av veckans sista dag. Den här sistaste söndagen var vi inte i stan utan ute på landet hos Finas Robban. God mat, film, skoter & fiske. Vad mer kan man begära? Kanske att man kunde göra så varje dag. Gud, jag vill tillbaka till obygden där jag hör hemma. Sa precis till N här i stöket och böket med flyttkartonguppackning att nästa gång vi flyttar blir det till hus! Kanske på Alnö? Har någon mystisk dragning dit. Inte längre till det nybyggda området faktiskt. Utan kanske något charmigt ruckel vi kan lägga kosing på och göra om precis som vi vill ha det. Gärna med en liten, liten lada så fåren och hönsen får plats. Och så gräsmatta och mark till bete. Gärsgård, äppel -och päronträd, amerikansk verandra, stooora fönster ... Jag kan hålla på hela kvällen.

Lägenheten börjar faktiskt ta form. Vi kan laga mat och duscha HEMMA nu. Fina har varit vänlig och låtit oss grisa ner hos henne och det har faktiskt gått riktigt bra, mysigt som fan. Men det är skönt att stappla in i sitt eget badrum tidigt på morgonen och ha en egen spegel att förfasas över spegelbilden i. Dock är det långtifrån klart, lååångtifrån. Men jag orkar inte mer ikväll. Jag ska ta igen alla bloggar och hemsidor jag missat på sistone. Och försöka luska ut om min gamla klasskompis oxå är på tjocken. Det var ju alldeles nyss vi drack Humlan och provade kläder i timtal och lyssnade på Wycleaf Jean och ringde varandra sjuhundratusengångerperdag.
Snälla, stoppa tiden, jag hinner inte alls med längre!

Jag försökte verkligen...

... att få till ett EFIT i lördags.
Men det glömdes att fotografera eller så hade jag bara tråkiga motiv eller så iddes jag bara inte plocka upp kameran. Jag är inte riktigt haj på de än och vintern gör det ju inte direkt lättare att lära sig.
Några timmar tillbringades iallafall på MBHK med Linnéa & co, alltid lika roligt!

VÄLKOMMEN TVÅTUSENNIO

Vackraste systern som kommer med
den bästa händelsen 2009 <3

Ensam med salta chips på nyårsafton. Eller ja, Tia har däckat på mina fötter och snarkar ganska ljudligt. Det är jobbigt att vara flicka när hormonerna rusar, I know. Idag var första gången hon "inte hörde" då jag kallade in henne. Det gick en tjusig goldenhanne framför oss som förföriskt svajade med svansen. Förra och första gången hon löpte brydde hon sig inte ett dugg om pojkar, men vår tös måste väl oxå bli stor någon gång............. *grååååååååååt* :)
Kvällen har innan det bestått av utsökt trerättersmiddag, lite uppackning och choklad. Niklas ska hämtas från jobbet 03:00 så jag kanske ska sluta ögonen en stund. Imorgon ska lägenheten bli beboelig. Förhoppningsvis.

Med ny energi och lite sådant där lugn i kroppen tar jag mig an 2009. Det är lätt när man har vänner och familj som jag, förstår ni. Jag har lovat mig själv att trappa ner på mina vardagliga scheman och kanske njuta lite mer än hasta än hit än dit för att vara alla till lags. Det slutar ändå med att alla blir försummad och jag missnöjd med mig själv. Det får bli mitt så kallade nyårslöfte.

2009 hoppas jag på resor av olika de slag. Kanske till några tillställningar där man kan doppa näsan i valppälsar, kanske till ljumma sommakvällar med ett glas vin, kanske till ett varmt land där termometern aldrig är under tjugo grader och där vattnet är ljusblått... Kanske bara ut till landet där man kan sitta och guppa i ekan och vifta bort mygg.
Men jag hoppas oxå att det blir minst lika bra som 2008 var.