När mattheten faller på ...

Jag glömde ta järntillskott i tre eller fyra dagar = apati.

Niklas brottas fortfarande med influensan och är väl på bättringsvägen, men orken tryter hos honom också.

Hundarna fick en långpromenad imorse med två uppletanden i två olika rutor och jag ska försöka träna lite apportering med dem om en liten stund. Vi har kastat boll nere på läggdan och de ligger utslagna på köksgolvet nu - men kelpie är ju kända för att ladda upp batterierna på några minuter så snart kallar de väl på uppmärksamhet ...

Men innan dess ska jag lägga mig under filten och småprata med bebisen och ladda mina egna batterier!

Min lediga dag ...

Jag har spenderat nästan hela dagen i ryggläge. Klockan var nästan TIO då vi klev upp, hujedamej! En tripp till vårdcentralen med Niklas, lite gårdssanering, en snabbvisit av syster och Camilla och sen under fleecefilten i soffan. Nu har jag tvingat i mig lite middag och ska göra mig redo för Matfors BHK och freestylekursens fjärde tillfälle. Tur det, annars hade jag nog sovit mig igenom kvällen också.
Inte för att jag har dåligt samvete över att jag slöat bort dagen, så jävla trött är jag :)

Tänk att den här helgen ...

... faktiskt också tog slut ändå. 
Fast det i fredags kändes som en hel evighet tills jag skulle få ta av mig BH:n (för det är det bästa som finns) och sjunka ner bredvid den febrige (mmm, värme!) sambon och tomstirra på televisionen ... Men nu är vi där. Nu jobbar jag en helg till, kortpass, sen ska jag vila mig i form till Dagen D. Skööööööönt!


Kvällen tillbringades i Malin och Linnéas sällskap. Alla tre har vi unghundar så det blev mycket passivitetsträning, inkallningar, lite däng, svordomar, lycka, koppelstret och ja - you name it! Alla tre mattarna var nöjda med hundarna efter tre leriga timmar. Fiva som bott hos Linnéa knappa en vecka har gjort enorma framsteg och var dessutom mycket mer lyhörd för hundspråk än matte trodde! Malin fick en aha-upplevelse efter fyrtiofem minuters kämp om hur man går i kopplet, jag älskar sånt - när någon hittar en lösning liksom! 
Och jag är stolt över lakritsräven som faktiskt inte går bananas fastän vi har en tik i nära höglöp med oss, han tjusas lite och rycks gärna med, men han lyssnar ögonblickligen och blir inte fanatisk som hanhundar kan bli. Duktig idiot! :)

Vackert var det i skogen ...

Typisk Oban-uppsyn <3

Skrik & Panik
(fast tvärtom)

Tuva fick mycket stryk idag :)
Först av mig, sen av Tia och sen
av en taggtråd två gånger!
(Hon klarade sig oskadd ur
hela turbulenten :)

Jag hörde om en vargattack och googlade lite och slås varje gång över hur folk reagerar på detta med vargar! Va! Tänk att människor tror de har ensamrätt på jorden ... Jag förlorar mycket hellre mitt liv till ett rovdjur (och då har jag björnfrossa) än till någon människopsykopat, det skulle iallafall kännas värdigt. Det finns verkligen ingenting på denna jord som skrämmer mig mer än andra människor, vi är väl förmodligen det mest ohyggliga som drabbat denna planet.
Någon hade kommenterat under artikeln jag läste med: "Vem behöver vargar år 2011?"
Det går ju inte ens att sätta sig in i den personens sjuka hjärna ...


Men usch, till något trevligare: Vår varmvattenberedare har hur mycket hett vatten som helst så jag ska unna mig en långdusch med ljuvlig hårinpackning. Gnatt!  

Okej okej, jag erkänner!

Jag har drabbats av graviditetsbesvär! Eller besvär och besvär - man kan säga att mina hormonrusningar är åt "rätt håll". Jag kan verkligen skratta hysteriskt åt något som egentligen saknar humor över huvud taget ... 

Jag läste ivrigt upp innehållet för Niklas i den nya tandkrämen jag precis köpt på Ica:

A: - Lyssna här vad det är i då... krita..., vatten, vegetabiliskt glycering... lyssnar du?

N: - Jaaa, jag lyssnar.

A:- Vegetabiliska polysack... polysackarrider... polysackarider? Lyssnar du?

N:- JA, jag lyssnar! 

A:- P-O-L-Y-S-A-C-K-A-R-I-D-E-R... Jag har ingen aning om vad det är men...

N: - Poly betyder många. Många sackarider. (fnissar)

Ja, ni ser ju det roliga i det hela va? Nä, precis vad jag förstår att man inte gör, men jag tycker sådana där små saker är så urflippat roliga för tillfället!! Jag skrattar åt minsta lilla grej! Ett annat tillfälle var imorse när hundarna jagade Niklas runt huset och gjorde vurpor (hundarna alltså, inte Niklas) i den lilla hallen utanför badrummet eftersom golvet är så halt. Jag skrattade som ett barn! Jag skrattade så jag blev rädd och stirrade på mig själv i spegeln. Vad är det som händer i kroppen vid graviditet egentligen? :D 

Åååh, nu ska jag ta en lååång varm dusch! Tänk att jag förtjänar det en dag som denna. Igår städade jag altanen från hundskit och platsskärvor. Jag vet - tragiskt! Jag kände mig som ett fall från brittiska "Min hund styr mitt liv" där folk rastar sina hundar på verandorna :/ Men nu är där rent och fint - bara resten av gården att sanera kvar då...

Jag har också städat ur garaget och kört massa återvinning till stationen, jätteskönt! Nu känner man den ljuvliga lukten av rått cementgolv, oljor, förruttnelse och mögel ännu bättre! (Graviditetsbesvär var det ja! Jag önskar det fanns en liten låda att ha i väskan man kunde frakta med sig sådana förföriska dofter med... Sniffa lite på jobbet eller på bussen... A box of gummislang typ... Mmm...) 

Och idag fick härbret sig en genomgång och är nu rustat för att hundarna ska kunna söka skugga där under dagarna de tillbringar i rastgården. Jag har också pallat upp (haha - ja ni ser) med träpall och mattor att ligga och sola sig på - eller varför inte för att se bättre ut mot vägen så man kan gapa på förbipasserande, för all del. Nu ska jag försöka sno grus eller singel någonstans som jag kan ha på den delen mellan garage och härbre, frågan är bara vaaaart ... 

O med torkat messmör på nosen ...

Pälsklingarna våra ...

Tia & Nikki som delar systerligt på filten ... 

Ja, men en dusch var det ja! 

Jag fattar fortfarande inte var de där 12 kilona vågen visar har satt sig?!

Lydnadskurs för Frida Binette!

Min andra kurs för Frida Binette, denna gång i lydnad och inte i freestyle men minst lika inspirerande! Hon är inte bara nytänkande och påhittig, hon har dessutom öga för hund och är en otroligt ödmjuk människa som i vilket sällskap man känner sig trygg och omtyckt i. 

Jag hoppas alla kursdeltagarna är lika nöjda som jag och uppskattar att det kommer lite nya influenser in i vårt tröga norrland. Jag är dessutom omåttligt stolt över de fina och ambitiösa ekipage vi har i vår omnejd! 

Ingela och Indy tränar apportering.
Julia ser och lär.

Kängan är trött, så trött ...

Hanna & Nettan är koncentrerade ...
Frida lägger en laddning :)

Lisabeth, Linnea, Tina, Cliff och Oyster
är också koncentrerade ...

Obans storasyskon; Kängan & Nikki!

Söndagsgänget ...

Poppy!

Jessika & Ellen tränar "rutan"!

Familjen växer ...

...på bredden! Nu är det äntligen fritt fram och basunera ut att jag ska bli moster igen och lilla Karin ska bli storasyster. Kris kommer alltså också vara tjock på hennes bröllopsdag, även om hon inte kommer vara som en strandad säl - som jag.

I veckan fick även min kusin barn; en pojke som ska heta Vide! Japp, samma namn som vi tänkt... Nej, nu var jag alldeles orättvis - för Niklas var inte alls så förtjust i det. Jag tyckte däremot det var jättefint och hade en fin betydelse: man och/eller skog. Passande va? :)

Vi har ett annat namnförslag och vissa får verkligen försöka svälja skrattet medan andra faktiskt tycker det är lika coolt som vi tycker ;)

Amos 

Nu får vi se, ungen kanske är en Bertil då han

kommer ut som sagt, men man kan ju hoppas

att han passar i det ...

Såhär tjock är syrsan nu i vecka fjorton:

Fotot har jag snott från Kristins blogg :)
(GulleKarin!!)

Idag har det varit kurs för hela slanten för Frida Binette och även om jag bara varit åhörare halva dagen är jag helt mosig i huvudet! Jag kan bara tänka mig hur de andra känner sig!
Efter middagen plockade jag ut Oban och körde ett pass i min ensamhet på parkeringen, lite taggad av de andras insatser under dagen. Och en sak kan jag säga med stolthet i rösten: att fast jag vet att jag gör fel med honom under träning och ställer för höga krav ibland på både honom och mig, så har han sådan arbetslust att man blir alldeles sprickfärdig! Nog för att jag bannat honom fel, men han vill verkligen verkligen jobba med mig och han är så jävla taggad att han nästan lyfter från marken. Han har klart den bästa energin av alla de ekipage jag sett idag! Och då har de alla varit duktiga - men ibland måste man bara få suga åt sig de saker man gjort bra också. Och jag har faktiskt plockat fram det bra hos honom, det måste jag ge mig själv cred för! ;) 
Kan jag kanalisera det han besitter och bygga en bra och trygg relation som håller även i tävling (om det så tar dubbelt så långt tid än vad andra skulle orka med att vänta) kommer jag få en sådan jävla bra tävlingshund!!


Såja, klapp klapp på ryggen och så var skrytet över. Jag ska slänga mig i soffan under duntäcket och småglo på TV. Inatt satt jag i soffan mellan 02:30 och 07:30, pga - ja, det har jag inte svar på. Bara att jag inte kan sova, så fort jag glider in i sömnens värld vaknar jag klarvaken. Eller så kryper det i hela kroppen. Eller så ligger bebis raklång i magen och gör armbågen in i någon inälva ... :)
Konstigt nog blir jag en helt levande död under dagen, bara lite sinnesslö :)

Ett lerigt nöje!

Jag vet faktiskt inte om det finns någon skönare känsla än den som infinner sig när man landar hemma efter en rejäl promenad tillsammans med gott sällskap?! 

Hundarna har redan gjort kväll och den fina fröken Tia drar stockar som vilken skogshuggare som helst. Vi har promenerat tillsammans med Malin & Tuva och Lisette & Karhu genom gles Birstaskog på en lerig grusväg och det är verkligen ljuvligt att se fyra hundar spränga fram och dela på samma pinne utan groll trots att de faktiskt bara är en tillfällig flock. Oban och Karhu som är lika gamla och har träffats en gång förut sköter sig som vilka gamla hundar som helst, ingen tuppning överhuvudtaget <3

Det får räknas som en väldigt lyckad tur också eftersom jag bara behövde stanna och kissa en gång under nästan två timmar! :) Däremot svek rösten mig, jag har nog fått något skräp på stämbanden. Niklas hostar så det låter som att lungorna ska komma upp och båda är snorig och täppt om vartannat, däremot känner vi oss inte speciellt sjuka. Hoppas det ger med sig, det är oerhört jobbigt att vara helt igentäppt! :(

Lerig lakritssate ...
Älskar vårat lilla vindfång,
perfekt att torka hundar i ;)

Wow - vad svårt det var att knäppa
kort på de leriga byxorna med en mage ivägen!

Jag börjar bli lite nervös... Det är en del som kommenterat min ovanligt stora mage nu, som om det skulle vara två där inne! *svälj*
Jag har gått upp TOLV kilo! Från fyrtioåtta till sextio och har tre månader kvar - va?! Hur fan ska det sluta? Och jag kan ärligt säga att jag blev jätteförvånad, för jag har inte märkt det själv. Förnekelse kanske! :)
Jag kan ju lugna mig med att barnmorskorna borde upptäckt en andra inneboende vid det här laget och att ungen bara kommer vara en jätte när den ska ut. Eh.
Imorgon går vi in i vecka tjugonio - va, fattar ni? Snart får vi äntligen träffa honom och jag längtar mig blå ibland. Hoppas bara allt går som det är tänkt - jag börjar få utveckla en oro över att något ska gå fel, att de måste snitta och lyfta honom ur mig, och det börjar nästan bli en fixidé känner jag :( Det skulle vara min skräckscenario, snacka om att bli snuvad på konfekten. Men det hör väl till att man ska gå igenom sådant innan förlossning antar jag så det är bara att dyka in i det och lära sig någonting av det kanske? 
Jag ska flitigt börja använda pilatesbollen Niklas inhandlade i veckan! Jag har länge tänkt att jag ska köpa en sån och efter att ha läst det här min kloka vän skrivit så känns det ännu mer självklart! Blutsaft måste också inhandlas - efter att ganska uppnosigt gått runt i sju månader och stoltserat med att jag minsann har perfekta värden och inte behöver några tabletter eller annat grejsimojs så sa det sista besöket att järnnivån var onödigt låg ändå... Och det kändes idag må jag säga så jag somnade med gott samvete i en lelös hög i soffan mellan hemkomst och middag...


Usch nej, nu måste jag hoppa in i duschen! Imorgon är det arbetsdag och på fredag ska jag och Linnea förbereda för att Frida Binette kommer upp! Tjoho, det ska bli så kul!