Uppvisning på VnKK's invigning av KLASS Arena!

En påbyggnad från vårt klass 1-program, tränat en gång.

Tia är övertänd och jag nervös,

men det var jäkligt roligt!!

Vi fick vara med en liten snutt på Mittnytts inslag också då vi värmde upp :) Här är länken till det klippet: http://svtplay.se/v/2628378/unik_traningshall_for_hundar

Mammaträff!

Idag var det i Gabriella & Simones hemtrevliga radhus vi möttes för några timmars surr, genomgång av förlossningsjournal och gofika tillsammans med mammagruppen. Alla barn var på strålande humör och Amos somnade till och med, det brukar han i vanliga fall ha svårt för när det är liv och rörelse.

Nu på kvällen fick jag & hundarna en långpromenad med Linnea & hennes tjejer, jätteskönt! Vi hade så mycket att prata om att vi blev ståendes en bra stund vi bilarna när vi kommit tillbaka också :)

Imorgon åker jag & Amos till Viksjö på dagen för att följa med mamma och pappa till farmor på adventsfika på hennes boende tillsammans med mina systrar. Och jag ska också äntligen få se Ingela, Jimmy & Junies nya hus! :)

Amos gick bananas i Simones fina babygym
medan mamman njöt av hembakta lingonkakor
och kladdelikladdkladdkaka! Mmm!

Ljuvliga Elvira slappade under filten ...

Elsa höll mamma sysselsatt!

Simone var väldigt pratsam idag!

Dagens tankar...

Tänk att det finns folk som inte källsorterar! Tvåtusenelva liksom! De som skyller på att de hellre "lägger den tiden på barnen", har inte plats, det blandas ändå i containern, vet inte hur man gör, etc, etc. Lathet kallas det. 
Att källsortera är ungefär lika naturligt för mig som att borsta tänderna och jag kommer inte ihåg att vi gjort något annat i mitt barndomshem. Jag kommer ihåg när jag flyttade hemifrån och mina kombosar blev skitirriterad på mig för att jag alltid la det ursköljda mjölkpaketet på diskbänken :) Jag visste ju inte var vi hade källsorteringen, haha, stackarna! 
Vi var ju snabba med att skaffa en till soptunna när Amos anlände, folk bräkte ju hit och dit om att soptunnorna skulle vara nära att sprängas av all skit (höhö) vi skulle kasta! Det hinner gå nästan en månad innan vi måste ställa ut EN av tunnorna för tömning :) Och det är ju sortering och kompostens förtjänst tror jag! :)

Jag sa till Linnea nu ikväll att jag tycker Oban inte är sig lik! Han är loj, trött och lite pipig. Idag när jag hängde upp lite julstämning stod han vid stolen (inget ovanligt dock, han är alltid där jag är) och pep plötsligt. Ett långt, olyckligt "pjuuuuiiii". Jag har klämt och känt och böjt och tänkt att det kanske är något efter vurpan han gjorde i skogen för två veckor sedan då han kom utsbubblande med ett helt slappt bakben, men han reagerar inte alls på det. Han var dessutom helt ofokuserad när vi tränade på eftermiddagen!
Sedan slog det mig att Queenie började löpa förra veckan och vi har ju umgåtts mycket med dem. Sedan började Tuva löpa och hon är ju här på dagarna och så ska säkert Tia börja löpa närsomhelst med tanke på att han går i röven på henne hela dagarna. 
Stackarn! De har de inte lätt karlarna, inte konstigt att han tycker synd om sig själv :)

Enligt Tuvas matte och husse är hon extremt trött
och loj när hon löper, vill helst bara sova.
Jag har inte sett en tillstymmelse till att hon skulle
vilja vara minsta lilla mindre aktiv än tidigare :)Hujedamej sånt troll hon är!

I helgen stod jag framför spegeln och insåg att mina hörn på kroppen liksom börjat blivit lite runda... Svullnaden - som Niklas så gulligt och omtänksamt kallar den - på magen har fortfarande inte efter alla dessa månader försvunnit :) Snarare blivit liiite större, och längre... Jag fattar verkligen att kroppen alstrar otroligt mycket energi och näring när den producerar mjölk, men den orkar väl inte ta itu med hur mycket som helst ändå. Det är ju bara att inse att jag får börja tänka efter, barnvagnspromenaderna kommer ju aldrig ge så mycket som en rejäl skogspromenad och att baka så ofta som jag gör får ju konsekvenser. Men jag ska försöka dra ner på godsaker och börja göra dagpromenaderna lite hurtigare, inte för att jag vill vara ett skelett, men en kropp skapad av socker är ingen glad kropp, varken i klänning eller i uppförsbacke.

Den här julväxten ska tydligen bli fin när den slår ut!
Hoppas det blir snart, för nu ser det ut som det står
en penis i kruka på bänken.

"En kona för kukan!" (Internskämt)

Är det inte vackert så säg?
Adventsstjärnan i köksfönstret är så himla fin,
men den passar egentligen inte ovanpå lampan
(nej, det går inte att ta bort skärmen utan att plocka
isär skiten) men vem bryr sig? 

AMOS Hårfager

FÖRE:

EFTER:

Det tog ett tag att vänja sig faktiskt! Men nu slipper man lugga honom stup i kvarten då mjölk, kräks och annat gotta inte fastnar längre :) Dessutom slipper han luggen i ögonen! Jag tycker ju också ja att pojkar ska ha kort hår, mycket gölligare. 
Det var inte det lättaste projektet. Niklas apade sig, viftade med telefonen och gjorde ljud för att få honom att vara stilla och vända på huvudet så man kom åt i nacken så det är inget mästerverk, men det duger! :)


Jag hade precis hunnit vänja mig vid snön också när det blev plusgrader och allt försvann. Igårförmiddag plockade jag fram den lilla julpyntning vi äger; en adventsljusstake att ha i sovrumsfönstret, två advetnsstjärnor och en ljusstake för stearinljus. Ho ho! Inga tomtar här inte. Jag ska faktiskt proppa en apelsin med nejlikor och hänga upp också, det luktar ju så rysligt gott! Med julstämningen på topp packade jag barnvagnen med pojk och hundträningsgrejor och kämpade mig uppför kyrkbacken i modden för att låna kyrkans upplysta parkering en stund. Men där var det rena rama Atlanten så vi fick träna på trädäcket hemma istället, gick lika bra det nu när jag varit Fixar-Frasse och ordnat belysningen där. På lördag ska ju jag och Oban tävla som sagt, inte speciellt taggad men det ska bli kul att umgås med brudarna en hel dag. På söndag är det invigning av 1:a Klass Arena i Söråker där Tia och jag ska vara en del av freestyleuppvisningen. Så det är egentligen massor att träna på och jag börjar som vanligt strax innan :)
  

Kameratömning ...

Nu har vi sjukstuga på Malandsvägen. Niklas mår tjyvens med rinnande näsa, huvudvärk och feber och jag själv har också känt mig lite krasslig, men det gick över på några minuter :) Amos mår som vanligt strålande, han har tur pojken som ärvt mitt fantastiska immunförsvar! Och vem har egentligen tid att vara sjuk när man måste passa världens charmigaste lilla gosse?

Nu när dagarna börjar bli mörka blir det ju inte så mycket kort tagna. Jag är otroligt dålig på att trixa med kameran så jag slipper använda blixten så den får oftast ligga kvar i väskan. Men nu tyckte jag att det var dags att tömma den på en laddning. De flesta är från förra veckan då jag var i Viksjö en dag då pappa var en ängel igen och fixade hjulet på barnvagnen.

Ingela & Idalisa surrar lite...

Gölle-Karin bakar ...

Idalisa <3

Fullt hus!

Rock höll mest till vid sin favoritplats:
framför diskbänken :)
Mamma klev väl över och runt honom x antal
gånger innan hon tillslut platsade honom
en bit bort. Men så helt plötsligt låg han där
igen med ett öga fixerat vid kanten om något
skulle råka trilla ner...

Morfar & Idalisa ...

Vi har i helgen varit ute på äventyr! På lördagen var vi bjudna på Eldrids namngivning så vi packade volvon och dumpade hundarna hos vänner och åkte ner till Enköping för att först åka på middag i Kolbäck med släktingar och sedan kampa hos Niklas mamma i hennes en och en halvrummare :) Det var tokmysigt att fylla hela hennes vardagsrum med väskor, kläder, madrasser och täcken. Jag och Amos delade på madrassen och hur mycket jag än älskar den lille parveln är han inte så rolig att sova med. Tidigt, tidigt på lördagsmorgonen väckte han mig med en stenhård spark rakt på mitt ena bröst så jag resten av dagen hade en jäkla värk i det och knölen försvann inte förrän dagen därpå. Skitonge! Dessutom ålar han ju efter en så man tillslut har tio centimeter att ligga på ...

Jag måste få visa den här underbara
vattenkokaren min svärmor har!!
Visst är den vacker?!

Mysigt!

Jag kan ju säga att vår lilla namngivning för Amos kommer ganska rejält i lä nu när vi varit på Eldrids :) Vad sägs om helgrillat (!!!) lamm och eldshow? :D
Söndagen blev inte som vi planerat då pappa ringde och varnade för snöstorm så vi hade oss iväg fortast möjligt medan det fortfarande var ljust. Tråkigt, men vi fick en kopp kaffe hos Linnéa & Jonas som plåster på såren <3




Nu har jag bäddat i vardagsrummet. Vi vill inte sova med Niklas, han låter som Boromirs blåhorn när han snyter sig och väcker hela Maland. Det är inte kul att vakna på det sättet. Men här i vardagsrummet är det himla najs! Kaminen är varm som sjutton och hundarna skitnöjda över att få sova med flocken liksom. Imorgon ska jag försöka ta mig tid att träna med Oban en sväng, vi ska ju tävla i Kramfors på lördag. Hela veckan är fullproppad med aktiviteter och måsten, men jag får väl korta ner promenaden tio minuter och träna lite istället.
På söndag är det invigning för Västernorrlands kennelklubbs inomhushall i Söråker! Det ska vara lite uppvisningar, fikaförsäljning och rundturer, jättespännande! 


Godnatt!

Världens finaste unge, del 34982738475094385 :)

Testar rösten - den funkar bra, mycket bra.

WOW - vilka balla ränder jag har på tröjan!

Sneglar lite på TV:n, snackar lite med lampan ...

Åhejåhå, vi gymmar lite innan läggdags ... 

Armhävning med en arm!

Inte så kul längre!!

Oh crappy day!

Ibland undrar man ju hur man är funtad. Jag började tokgråta idag på Ica Kvantum. Vid grönsaksdisken. Med en storögd Amos i vagnen och en liten tant som sträckte sig efter limen längst opp i hörnet. Någon kran med hormoner i min kropp har sprungit läck... Jag har känt det i flera dagar och nu exploderade det bara. Jag blir fortfarande illamående nu och då och minsta lilla får mig ur spår. Oban & Tuva hade levt rövare när jag kom hem idag, hela köksgolvet var nerkissat och en matta i hallen strimlad. Trots att jag rastat dem innan, tagit bort vattenskålarna då Tuva dricker dem torra annars och dessutom haft dem på gården en halvtimme. Sådant som jag annars hade skakat på huvudet åt och såklart stört mig på men aldrig börjat gråta över. Som tur var fann jag mig på Ica och fortsatte shoppingturen något häpen men också livrädd över att jag håller på att bli sinnessjuk? :) 

Usch, det är så jobbigt att må dåligt, det är liksom inte min grej. För lite motion och frisk luft kanske, skulle behöva jobba igång lite endorfiner.

Dessutom går det troll i allt här hemma! Volvon tjuvstannar, Skodan låter konstigt, barnvagnen har haft punka på båda bakdäcken och nu är den skev på ett framdäck, det läcker från tvättmaskinen och knäpper i varmvattenberedaren, mitt bank-ID fungerar helt plötsligt inte... Joråsåatt.

Men sen så är det ju också så att vi har det varmt och gott i vår lilla stuga, hundarna är världens bästa, pojken är det mest himmelska på jorden, jag fick luncha med världens bästa mamma och mormor, min pappa är världens omtänksammaste osv, osv! Man kanske glömmer det lite för ofta och hänger upp sig på det som ger dålig energi?

Amos myser med mormor & morfar!

"Va? Kan du också göra pruttljud morfar?"

Ikväll har jag tränat hundarna i vardagsrummet med Amos skrikande i soffan. Inte för att han på något sätt var ledsen eller förbannad, utan han har upptäckt sin egen röst minsann! Man kan väl kalla det bra störningsträning? Hundarnas träning skriver jag om på den andra bloggen...


Imorgon är en ny dag med nya dag? Enda sättet att ta sig opp är enligt min mening att bita ihop eller omfamna det och komma tillbaka, lite starkare, lite bättre :)