Tiondeitionde

<3

Idag har Tia bott hos oss ett år. Det känns helt otroligt egentligen. Och aldrig någonsin under de dagarna som gått har jag ångrat en sekund, det har aldrig varit jobbigt eller bökigt. Det känns som "bit av en kaka" om man jämför med hur vi hade det med Jocke då man grät av vanmakt och hade en klump av konstant dåligt samvete i maggropen. Ingenting är besvärligt med Tia, hon går att ha med sig överallt och kommer överens med alla. Än så länge iallafall. Hon är perfekt storlek, varken pelig eller tung, pälsen torkar efter några handduksdrag och det fastnar aldrig något i den, hon är tålig och vill alltid vara med på äventyr. Tänk att vi lyckades hitta en sådan perfekt hundras som passade oss som handen i handsken. Jamen, nästa hund blir väl också en kelpie, det är ingen idé att kämpa emot längre :)

Igår kom min lillasyster med en bild från ultraljudet. Nitton centimeter och något på tvåhundra gram är den lilla masken i hennes mage. Tio fingrar och tio tår, helt enkelt ljuvlig. Det är en hon, såklart, och Juni ska hennes namn bli.

Idag är ännu en dag då jag kliver upp alldeles för sent. Huvudvärk har hängt kvar i snart fem dagar och jag känner mig rätt sliten. Det ska inhandlas ett stetoskop idag så jag kan lära mig på vilka sidor klaffar hörs i bröstkorgen. Någon som har en hund med blåsljud förresten? Osaken spelar ingen roll. På måndag skriver jag två tentor, på tisdagen en tredje. Nästnästa vecka är det den största veterinärtentan och veckan efter det en omtenta om kor. Så ska projektarbetet in och jag har en hel del kvar tills det är klart. Pjuh!

Men idag ska vi fira med att äta en stor bit leverpastej!