Herrejestanes!

Tias nya favoritplats är i jämnhöjd med köksbänken.
Hon har aldrig varit intresserad av att ligga där förut
innan min kompis Titti kom på besök en dag och bjöd
upp henne. Då insåg hon kanske hur mycket närmare
hon kom maten... Och jag erkänner att det är rätt mysigt
att ha henne att surra med när man lagar mat och hussen
inte är hemma. Köket är ändå familjens samlingsplats va?

Vilken dag! Hujedamej. Jag har inte ens haft tid att fika med mamma och pappa när de ändå var i krokarna. Men ändå har det varit en av de bästa dagarna i mitt liv, banne mig! Jag har städat (lite fusk, men ändå), promenerat hunden, tränat "Indoor Walking" på Helex och svettats floder, lagat mat, ringt en herrans massa samtal och känner att jag ligger före i planeringen, tvättat och vikt, och sist men inte minst tränat med lilla Ness inför utställningen sista helgen i februari. Vi var det gamla trogna gänget hundnördar såklart och jag blir varje gång så himla glad över att jag fått lära känna alla dessa människor! Bara genom en hund sådär...
Ness är precis som sin syster Nikita en stjärna och det ska bli så kul att få visa upp henne för domaren. Hoppas bara jag får henne sköta sig fullt ut! Det som är specifikt för den här kombinationen tycker jag, är att de är rejäla, friska hundar men ändå ser så jäkla näpna ut! Finskurna liksom...
När Tia var valp var hon rätt hård i kroppen om man jämför med de här som är otroligt mjuka och "tultiga". Dessutom har de så olika sätt att hoppa på folk; Tias kull väger väl som mest femton, arton kilo men när de hoppar på en skjuter de ifrån mot kroppen, river med klorna och är allmänt skitjobbiga. Nikki och hennes syskon hoppar rakt upp! Å andra sidan gräver de med tungan i halsen på en om de kommer åt.

Nu har jag minsann hela kvällen kvar att dega på hur jag vill. Helgen bjuder på jobb, årsmöten och en första träff i allmänslydnadsinstruktörskursen (men shit, vilket långt ord!). Det känns som en utmaning jag bävar lite inför... Jag kan vara stursk nog att säga att jag förmodligen skulle kunna få ordning på en hund om jag fick ha den hemma hos mig. Men att lära människor hur de ska förhindra eller lösa ett problem - puh! Men det är väl just därför man får gå en kurs antar jag... :) Jag ska tydligen ha tänkt ut en projekthund till söndag och hur mycket hundfolk jag än känner så kommer jag inte på någon som skulle behöva hjälp... Det blir till att åka hem till byn och knacka dörr. Den hund som skäller mest får bli mitt offer! :)

Ååh, vad bra det går att leva sunt förresten! Jag har minskat ner betydligt på onyttiga saker. Hur mycket onyttigt per dag jag får i mig tänker jag inte skriva här, då får jag ju skämmas ögonen ur mig, men det är iallafall mindre än förut. Dessutom har jag börjat tyckt att mat smakar rätt bra och väljer frukt före godis. Personlighetsförändring i allra högsta grad.

Nu ska jag kila ner mig i soffan bakom Niklas och zappa på TV:n, jag har surrat med finaFina i några timmar så öronen är alldeles heta. Hon beskyllde mig ömt för att hitta något fel på varje hundras hon blir intresserad av! :) Har ni hört en sådan fräckhet?! Haha. Jisses, så jag saknar henne och svartbjörnen!
Tia går omkring som en osalig ande och vill visst hitta på något, så jag får väl plocka fram klickern och lära Tia dra av mig strumpan eller något annat onödigt.

/Angie