Sidor

onsdag 11 februari 2009

Back from the wilderness...



Ja, alltid när man kommer tillbaka från mamma & pappa får man något gott med sig. Bortskämd? Ja, jag vet. Först när man kommer dit insuper man atmosfären, hemma är och kommer alltid förbli ett vitt lite slitet hus i "skogen". Mamma står ju mestadels vid spisen, om hon inte ligger med näsan i rabatten såklart. Där på alldeles för liten yta för en mästerkock lagar hon den godaste mat man kan tänka sig. Det finns bara en som kan mäta sig med henne och det är ju mormor. Hur kan det komma sig att lagagodmat-genen valde att hoppa över mig? Pappa kommer upplufsandes ur källaren med svärta på händerna, ansiktet och skjortan. Alltid lika översvallande glad att se en och ser till så motorvärmaren är inkopplad och gården är skottat inpå gruset och hundarna får gotta från kylskåpet. Lillebror släntrar omkring, kramas lite, är tonårig och jättesöt. Mormor & Morfar spelemannen kommer oxå för middag, lättsamt när man bor två kilometer från varandra. Några påsar nybakta bullar lovas att få ta med sig hem. Dagen efter får man även två burkar hemmagjord hjortonsylt <3
Det är en och en halv meter snö utanför och tjugo minus. Jag och gubben valde att trotsa naturens krafter och tog "den svåra vägen" upp till systerns hus där vi fotade lite solande hästar och hennes magnifika utsikt.
När man sitter i bilen hem och skruvar upp volymen högt så känner man sig riktigt tillfreds.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Precis som det ska kännas!! tänk, bara tänk, när vi har vårt eget hus, när våra barn känner samma lycka över att komma "hem". mmm...

Anonym sa...

Det låter absolut underbart! Och hemkokt hjortronsylt, vilken lyx!!

Anonym sa...

Ååååååh, klockren beskrivning på familjen. Camilla va ju hem och hälsade på mamma och pappa i fredags. Jon kom från datorn och Camilla bara gapar:
Men va snygg du har blivit!
haha
Jon blev liiiite generad... ^^
Ses snart siss!
POK

Anonym sa...

Ska jag ta det där som en komplimang?:)