tokigangel

Idag har vi varit oförskämt länge hos Tina & Kenneth igen och tränat och tränat och tränat. Tia var supertaggad snudd på malleknäpp och jobbade lite för godis och jobbade allt för kaninskinnet (eller vad det var, påminde om en ullig, gullig, avlång liten kaninunge som våra hundar begravde gaddarna i och drooooog). Vi körde programmet och kom väl en liten, liten bit längre än förra gången. Och i slutet då allvaret gick över i slarv hämtade jag kaninskinnet igen och släppte loss. Då insåg jag en sak! Jag kom plötsligt ihåg vad jag ville ha då jag skaffade hund och hur relationen mellan mig och chokladsaten faktiskt varit för inte allt för länge sedan. Jag insåg hur jävulskt (ursäkta) dåligt språket mellan oss varit på sistone och hur dålig jag varit på att bara gå på kroppssråk, blickar och energier, eller vad man vill kalla det. Hur länge sedan är det jag kommunicerade med henne annat än med kommandon? Och det enda "leken" vi haft är ju belöning vid inlärning! Inte konstigt att vi tappat leken ute och hon bara går efter Leia. Det känns iallafall lite bättre i maggropen då jag tänker på att det gick ganska fort att återuppta kommunikationen inomhus iallafall och att jag faktiskt insett detta innan det är för sent :) Jag skaffade inte hund för att tävla och visa upp mig, hon var ju tänkt att vara lika mycket familjemedlem som oss andra. Många gånger har jag märkt att en del människor och deras hundar inte kan leka med varandra och faktiskt hängt upp mig på det där. Somliga har aldrig brottats eller bitits eller rullat runt på golvet med sina hundar! Inget fel med det, alla har ju hund på SITT sätt, men att kasta en pinne eller en boll eller stå och kolla på räcker inte för mig alla gånger.
Inte för att jag funderar på att lägga ner träningen heller, aldrig, vi gillar den ju lika mycket båda två. Men att lägga ner mer tid på Tia som hon är. Husse gör redan det, så har det varit hela tiden, det är bara jag som under tiden som gått kommit in i ett spår AKTIVERING, MOTION, HUVUDBRY etc, för att hon ska må bra och ha ett bra liv. Synd att den där viktiga delen liksom kom bort i alltihopa.