Tråkigt väder!

Usch vilket tråkigt väder! Jag hade bestämt att träffa Linnea & flocken på Timrå BHK för lydnad men att släpa omkring på Amos i vagnen i hällregn och sitta och amma i domarkuren kändes inte lockande :(

Niklas instruerar idag så jag kan inte smita iväg heller. Jag får helt enkelt träna med Oban i vardagsrummet och hoppas på att Linnea kommer på kaffe efteråt - ja, för hon den träningsnarkomanen åker nog ändå :)

Idag var vi uppe med tuppen och betade av todolistan, så skönt att ha kvällen ledig för hundträning och annat skoj. En gammal vän och hennes lilla flickebarn var förbi på fika och Amos ärade dem naturligtvis ett brett smajl innan han somnade och sov resten av tiden.

Igår var jag & lilleman i Viksjö några timmar som gick i rasande fart! Vi hälsade blandannat på "gammelmormor & morfar" och fick prissenter och gofika. 
Oban gick an som en idiot hela tiden så idag är han väldigt foglig ;)
Vi fick med oss lite hemodlat från mammas egna trädgård också; rödbetor, purpurbönor, squash, morötter, chili och färskpotatis - lyx!

Imorgon då? Vad ska vi förgylla dagen med då? Jo, vi ska hämta några kassar med köttben åt huliganen (vill någon ha så kom och hämta!) och sedan gå på fest minsann. Lite rödvinskväll med träningsgänget, alltså kan jag kränga på mig något mer fancy än onepiecen och kleta mascara på fransarna. 
Och på lördag - då ska vi hämta vår nya bil - wiiiieee! 

Obs - varning! Hundigt inlägg!

Förra gången Rock & Oban träffades trodde nog valpen att hans sista stund var kommen när han "missade" Obans varnande garnityr och fick veta hut! Tyvärr hände detta på mamma och pappas altan bland en hel hög med människor så Oban kunde inte bjuda upp till lek och lösa upp situationen som det sig bör. Men det tog de igen idag minsann! Rock kastade sig handlöst på rygg och visade hela sin bedårande valpmage för den stelbente ungtuppen - och sedan röjde de så buskarna flög. 

"Nu törs jag till och med klättra
lite på dig och bita dig i örat!"

Tro't eller ej men jag har äntligen kommit igång med lite träning! Av hunden alltså, jag jobbar fortfarande på att hitta motivationen till att träna mig själv ;)  

Tre pass den här veckan, i valpportioner, så störningskänslig är han just nu. Jag har kommit fram till att han har så sjukt dåligt självförtroende när det gäller den här sortens träning, den "petiga"... Så fort han blir trött eller osäker tar han till dumheter som att helt plötsligt lyssna efter spöken. Så fort jag sätter för höga krav, som tex vid shaping, händer det eller så tar han till skallet på grund av frustrationen. Det är en helt annan sak än att träna Tia som man kunde peppa att hitta egna vägar, gör man så med Oban skulle hans hjärna explodera. Man måste visa honom eller shejpa i småsmå portioner. Och hela tiden måste betoningen ligga på luuuugn! Alltså är apporteringen en utmaning ;) 

Vad är det med retrievers och nyklippt gräs?!

Kolla in Rock's ragg! :)

Jag föredrar alltså att träna honom efter en promenad. En promenad i rätt energi alltså! Att ha kastat boll i en halvtimme innan ger bara en stressad utpumpad hund och detsamma om han bara röjt med en annan hund. Alltså är kamptrasa inget alternativ nu heller, jag vill att han ska använda hjärnan, inte musklerna. Däremot är kamp ovärderligt att belöna med vid uppletande och liknande. 
Jag brukar gå en sväng med vagnen varje dag och då får han gå bredvid med klövjeväskan, inget röj, skvättande eller nosande, bara jobb. Det är inga vikter att tala om direkt i väskan, men det är ju inte därför jag har den heller :)  Efter en sådan promenad känns han i rätt stämning, bäst är om vi haft lite hundmöten och sådant också så han har fått jobba med sig själv. 

Sötnöt!

Nu börjar jag sakna Tia litegrann, men jag vet ju att hon har det superbra med Linnéa, Jonas & Sam i Skåne. Nästa vecka åker de till fjällen, lyllosarna! 
Nästa vecka har vi förhoppningsvis två bilar (tillfälligt) så jag ska vältra mig i hundträning med andra människor :) På söndag är det MH för O-kullen och några från P-kullen - spännande! Klockan åtta ska vi vara redo och Amos får stanna hemma med pappa och mjölkflaskan :) 

Nu är det snart slut!

Sju veckors ledighet har sitt slut imorgon för Niklas. Av dessa sju veckor har vi spenderat två i tvåsamhet och fem i tresamhet! Två veckor av spänd förväntan, förberedelser och många långa funderingar om framtiden. Fem veckor av hisnande lycka, nya insikter och total panik (av hjälp! vi har ett barn-typen).

Det är nästan så att ett kapitel tar slut imorgon. Nu är det slut på varendadag-besök, det kommer inte vara lika enkelt att ta hem folk för uppvaktning längre... Det är slut på mysiga ströresor "ner på byn" bara för att komma ur huset och det absolut värsta är att det är slut på sovmornarna! Istället för att ligga med ena pekfingret mot Amos napp för att hålla den på plats där de ligger mitt emot varandra i sängen kommer han nu måsta tvinga sig upp och stoppa benen i ett par sträva jeans. Istället för att somna om med Amos lilla hand mot näsryggen fast det försiktigt ljusnar ute kommer han måsta skrapa frosten från bilrutan.

Tur att det finns helger! :) De ska vi ta väl vara på.

Amos "rådjursöga" Genberg ...

Vi försöker göra tackkort till mammas arbetskamrat
som har stickat de här fina kläderna ...
Det var inte uppskattat av Amos :)

I veckan har min vän Fam varit hos oss!

Den här bruttan är fembarnsmor och jävligt cool helt enkelt ;) Jag skulle kunna skriva så mycket gott om henne men risken är att hon blir alldeles för högfärdig eller tycker att det blir för mycket rövslickeri så jag avstår! 

En sak är att hon har så avslappnat förhållande till sina barn som smittar av sig så pass att jag nu känner mig helt annorlunda med mitt eget barn! Svårt att förklara, men jag är liksom lugnare och mer säkrare i min egen mammaroll. 

Vi åkte en sväng till Högakustenbron
med stopp på hemvägen hos syster.
Vi myntade ett nytt uttryck också:
"Tutta och kör!"
:)

Imorgon ska vi vinka av farfar och Eva som varit här och uppvaktat guldklimpen. Han har fått ett helt lass med kläder och en massa andra prissenter, bortskämda unge! :)
Resten av dagen ska Niklas ladda inför en jourvecka på sjöräddningen och jag ska på sökträning med gänget i Timråskogarna. 
Idag införskaffade jag några fotledsvikter till Obans klövjeväska och efter att ha burit den på kvällspromenaden och sedan tränat lite på gräsmattan sover han på rygg vid våra fötter!

Jag tror faktiskt att hösten är här!

Det känns iallafall som väldigt likt hösten i luften :)

Jag klagar inte - det var ljuvligt i skogen imorse! Hundarna for omkring som skållade råttor bland ormbunkarna och jag fattar verkligen inte hur Tuva klarat sig från att bryta alla ben i kroppen - jag har nog aldrig träffat på osmidigare hund! Oban uppfattas ju som en isprinsessa i jämförelse. 

Men nu kan de nog hålla sig i skinnet resten av dagen då vi har massor med ärenden - bland annat att provköra Drömbilen ;)

Ett Foto I Timmen ...

Som vanligt så blev det inte det EFIT jag hade tänkt! Men det får duga :)

 

07:00-tiden
Är det konstigt att man inte kliver upp
förrän nio-tiotiden på dagarna när man
har det här sällskapet??

08:00-tiden
Niklas byter på Amos och kommer
tillbaka med en strålande glad kille
som håller oss vakna en stund till!

09:00-tiden
Nu har vi förflyttat oss till nedervåningen
och ätit frukost - både vuxna, barn
och hundar ...

10:00-tiden
Jag tar det här med att vara småbarns-
förälder på största allvar: morgonrock
till långt fram på dagen, osminkad och
somnar i blodproppsframkallande
ställningar :)

11:00-tiden
Lunch! Club Sandwich :)

Inga mer kort tagna den här dagen! Inte för att jag glömde utan för att det faktiskt inte kändes särskilt lockande att fota TV:n för varje timme - det var framför den vi tillbringade timmarna fram till 16:00 då sökträningen drog igång. Och då hade jag full sjå att försöka ta mig fram med vagnen, hänga med i de övrigas instruktioner, figga, söva Amos, dumpa över Amos på Malin, jaga mygg och sedan köra min egen hund :)

Men jag är supernöjd med kvällen, det var himmelriket att få komma ut i skogen och tjattra lite med de andra. Oban var het (och orastad *host*) som en nykokt potatis och gapade och tjurrusade - men det har jag överseende med med tanke på deras brist på riktig aktivering på sistone :) Väl hemma somnade han som en stock, så han tog ut sig ganska bra!

Sökträningen med gänget ...
Foto: Linnéa S (och bilden är skamlöst snodd från
hennes blogg:  http://en-tiger.blogspot.com/ )

Å regnet det bara öser neeeer ...

Idag hade vi tänkt spendera en del av dagen på Goldenklubbens inoffutställning i Kovland, men då Amos väckte mig för femtioelva (OK, tredje) gången den här natten så öste regnet ner utanför sovrumsfönstret och det gjorde det fortfarande då vi vaknade nästa gång också. Så tanken på att släpa runt på en stackars bebis i hällregn lockade inte, alltså packade vi ner oss i soffan och glodde på TV tills solen kämpade sig fram och vi skyndade oss ut på promenad. 

Jag antar att många grymtar lite över att solen lyser med sin frånvaro och jag vill ju helst inte att det ska regna hela dagarna, men det är sååå skönt med moln och svala brisar ;)

Hundarna och Amos höll mig sällskap
i köket då jag försökte göra chokladbollar ...

Men det är så svårt att koncentrera sig då
man har ett sådant charmtroll i närheten!

Oban gillar också att stå framför kameran - nära.

Far & son myser.

<3

Imorgon är det EFIT som jag tänkte försöka vara med på, det har ju inte gått så bra de senaste gångerna :) Vi har inget särskilt planerat så vi ska försöka våldgästa någon vi inte träffat på ett tag, mycket för att komma ut ur huset en stund.
På kvällen ska jag, Oban och Amos sammanstråla med några andra hundägare för lite "motionssök" i skogen. Och så ska ju Tia "levereras" till sin personliga tränare Linnéa :D

Jag har världens gulligaste unge!

<3